Användning av klassisk psykedelia predicerar naturmedvetenhet och naturmedvetet beteende

I en stor webb-baserad formulärstudie udersökte Matthias Forstman (Yale university) och Christina Sagioglou (University of Innsbruck) relationen mellan tidigare erfarenhet av klassiska psykedeliska substanser, naturmedvetenhet och ekologiskt beteende. Användning av klassisk psykedelia predicerade självskattat engagemang i ekologiska beteenden, vilket kunde förklaras av grad av själv-identifiering med naturen. Studien kontrollerade för relevanta personlighetsvariabler och erfarenhet av andra droger och resultaten indikerar att psykedelia kan öka en människas identifikation med naturen, vilket leder till ökat naturmedvetet handlande. Forstman och Sagioglous fynd är i linje med tidigare forskning på psykedeliaanvändning, politiska attityder och naturmedvetenhet (Nour, Evans & Carhart-Harris, 2017).

Forstmann, M., & Sagioglou, C. (2017). Lifetime experience with (classic) psychedelics predicts pro-environmental behavior through an increase in nature relatedness. Journal of Psychopharmacology, 0269881117714049. 

 

Remissvar Socialdepartementet

Nätverket för psykedelisk vetenskap har överlämnat ett yttrande till Socialdepartementet som svar på en remiss (SOU 2016:93) angående klassificering av psykoaktiva substanser. Bakgrunden är det bristfälliga underlag som ligger till grund för sektionen om psykedeliska substanser.

SOU 2016:93 finns tillgänglig här.

Vi åkte på historiens största konferens för psykedelisk vetenskap

Det är inte lätt att sammanfatta ett evenemang som Psychedelic Science 2017 - den största konferensen om psykedelisk vetenskap någonsin. Över 3000 personer från hela världen hade kommit till Oakland för att ta del av inte mindre än 135 föreläsningar utspridda över 3 dagar, samt ett antal heldagsworkshops under dagarna innan och efter. Konferensen var helt slutsåld, en indikation på hur det ökande intresset från både forskarvärlden och allmänheten. Ett begrepp som förekommit allt mer de senaste åren är psykedeliska renässans - en återupplivning av det forskningsfält som på 60-talet verkade så lovande men sedan stängdes ned.

Nu pågår dock studier vid många universitet och i många länder, som också representerades under konferensen. Forskare kom från Brasilien, Mexiko, Australien, Schweiz, England, Tjeckien, Spanien, Kanada och många fler för att presentera såväl pågående som publicerad forskning. Längst fram befinner sig emellanåt fortfarande USA, där man tack vare organisationer som MAPS och Heffter Research Institute kunnat finansiera väldesignade forskningsprojekt utan något som helst statligt stöd. Michael och Anne Mithoefer visade de senaste resultaten för MDMA-assisterad psykoterapi vid PTSD, och Alicia Danforth och Charles Grob kunde presentera imponerande preliminära siffror för social ångest hos personer med autism. Boris Heifets från Stanford University presenterade en teori för vad som kan bli framtidens psykiatri. Gänget från Johns Hopkins University och New York University var förstås på plats - mest intressant var såklart Roland Griffiths men också Stephen Ross och Mary Cosimanos föredrag förtjänar ett särskilt omnämnande. 

Även ayahuasca, peyote, iboga och cannabis fick en del uppmärksamhet, tack vare "Plant Medicine"-spåret som kurerades av den mexikanska antropologen Bia Labate. Mest imponerade var den brasilianske hjärnforskaren Draúlio Barras de Araújo som presenterade en RCT-studie på ayahuasca för behandlingsresistent depression. I denna serie föreläsningar kom också fler perspektiv till uttryck än det biomedicinska som vi är vana vid, ett tecken på att även kulturella och antropologiska ansatser gör entré inom fältet. Det finns ett stort behov av dessa, då det blir alltmer uppenbart att en alltför reduktionistisk metodik är otillräcklig för att förstå den psykedeliska upplevelsen och dess terapeutiska mekanismer. Frågor kring placeboeffekt och blindning diskuteras ivrigt, liksom fördelar och nackdelar med att använda isolerade beståndsdelar istället för hela plantan (eller brygden).

Alla föreläsningar kommer att läggas upp i en särskild spellista på youtube som hittas här.

Liksom de flesta konferenser pågick det mest intressanta mellan och efter föreläsningarna. Såväl besökare som talare var oerhört lätta att få kontakt med, och många verkade väldigt intresserade av vårt arbete i Sverige. Det fanns en stark känsla av samhörighet och en vilja att hjälpa varandra, som bådar gott inför framtiden och gör oss stolta att vara en del av det globala nätverket för psykedelisk forskning. Minst 3 konferenser relaterade till psykedelisk vetenskap återstår under 2017 - Breaking Convention i London (30/6 - 2/7), Beyond Materialism i Prag (28/9 - 1/10) och Horizons i New York (6/10 - 8/10). Att åka på konferens är inte bara otroligt roligt  och lärorikt, det är också ett smart drag inför framtiden om man vill syssla med psykedelisk vetenskap. Om du är sugen, gå med i NPV och hitta några att åka med!

Ibogaine: Upplevelser från personer med beroendeproblematik

Ibogain är den aktiva alkaloiden i en västafrikansk bark, som utöver använding i religiösa ceremonier också rapporterats hjälpa vid opiatberoende. Än så länge saknas kontrollerade studier av ibogaine, men i en nypublicerad enkätundersökning svarade 76% att upplevelsen varit "extremt hjälpsam". Om den psykedeliska upplevelsen i sig bidrar till positiva utfall för individer som behandlas med ibogain, kan förståelse av den subjektiva upplevelsen öka kunskaperna om ibogains verkningsmekanism som behandling vid beroendeproblematik.

Heink, A., Katsikas, S., & Lange-Altman, T. (2017). Examination of the Phenomenology of the Ibogaine Treatment Experience: Role of Altered States of Consciousness and Psychedelic Experiences. Journal of Psychoactive Drugs, 1-8.

Översikt: Psykedelia vid depression

James Rucker är psykiater vid Maudsley Hospital i London och hedersmedlem i NPV. Tillsammans med ett antal kollegor har han genomfört en systematisk analys av 19 äldre studier med psykedelia-assisterade interventioner vid behandling av förstämningssyndrom. Av totalt 423 patienter visade  335 (79.2 %) på en förbättring efter behandling med psykedelia.

Rucker, J. J., Jelen, L. A., Flynn, S., Frowde, K. D., & Young, A. H. (2016). Psychedelics in the treatment of unipolar mood disorders: a systematic review. Journal of Psychopharmacology30(12), 1220-1229.

Tidigare bruk av psykedelia associerat med minskad risk för opioidberoende

Amerikanska forskare har analyserat data från 44,000 brukare av illegala opioider som fyllt i National Survey on Drug Use and Health. Man fann att tidigare bruk av psykedeliska substanser var associerat med en 27% lägre risk för opioidberoende och en 40% lägre risk för opioidmissbruk. Bruk av andra illegala droger (förutom cannabis) var associerat med en högre risk för opioidberoende/missbruk. Resultaten indikerar att psykedeliska substanser är associerade med positiva psykologiska utfall och går i linje med tidigare forskning som visar god effekt av psykedelia-assisterade interventioner vid behandling av beroendetillstånd.

Pisano, V. D., Putnam, N. P., Kramer, H. M., Franciotti, K. J., Halpern, J. H., & Holden, S. C. (2017). The association of psychedelic use and opioid use disorders among illicit users in the United States. Journal of Psychopharmacology, 0269881117691453.

Ayahuasca vid depression

Jordi Riba, hedersmedlem i NPV, är en av författarna bakom den första randomiserade, placebokontrollerade studien på antidepressiva effekter av psykedelia. Resultaten innebär robusta bevis för en snabb antidepressiv effekt av ayahuasca, och går i linje med forskning av bl.a. Robin Carhart-Harris.

Palhano-Fontes, F., Barreto, D., Onias, H., Andrade, K. C., Novaes, M., Pessoa, J., ... & Tofoli, L. (2017). Rapid antidepressant effects of the psychedelic ayahuasca in treatment-resistant depression: a randomised placebo-controlled trial. bioRxiv, 103531.

MDMA-assisterad psykoterapi vid alkoholbruksyndrom?

Tack vare decennier av hårt arbete från bl.a. Multidisciplinary Association for Psychedelic Studies (MAPS) vet vi att MDMA-assisterad psykoterapi är en lovande intervention vid PTSD, och inom några år kommer vi kanske att kunna säga det med säkerhet. Samtidigt pågår arbetet för att undersöka om MDMA kan   förhöja effekten av psykoterapi mer generellt - en sådan slutsats skulle vara revolutionerande. Ben Sessa är en av de kliniker som hoppas kunna arbeta med MDMA vid olika psykiatriska tillstånd i framtiden, för vilka idag ingen behandling hjälper. I vår påbörjar han en ny studie för att undersöka om MDMA-assisterad psykoterapi kan hjälpa personer med alkoholbruksyndrom. Tanken är att sätta in interventionen efter avgiftning, när motivationen till förändring är som störst.

David E. Nichols stora översikt

Börja året med David E. Nichols uttömmande översikt från 2016! På sina inte mindre än 92 sidor är den något svårläst, men duger utmärkt att söka i och är en ovärderlig källa för de med intresse för farmakologi.

Artikeln går också att ladda ner här.

Nichols, D. E. (2016). Psychedelics. Pharmacological reviews, 68(2), 264-355.

Psykoterapi vid psilocybin-assisterad behandling av alkoholberoende

Michael Bogenschutz vid New York University är beroendespecialist och ligger i framkant när det gäller psilocybin-assisterad psykoterapi vid alkoholberoende. Artikeln ger en översikt över den psykoterapeutiska modell som används vid NYU, diskuterar möjliga verkningsmekanismer utvecklar hypoteser för framtida forskning.

Bogenschutz, M. P., & Forcehimes, A. A. (2016). Development of a Psychotherapeutic Model for Psilocybin-Assisted Treatment of Alcoholism. Journal of Humanistic Psychology,